lördag 31 januari 2009

Återstående matcher i HockeyAllsvenskan

Inte många omgångar kvar av HockeyAllsvenskan nu. Serien haltar en aning då vissa lag har spelat en match färre än andra. Leksand är i princip redan klara för Kvalserien och AIK är nästan där. Dock ska det spelas om poängen innan Boris ropar bravo.

Återstående matcher för samtliga lag, med chans att ta en av de tre direktplatserna kommer här:

Leksand, 90 p, +116
Huddinge(b)
Nybro(h)
Bofors(h)
AIK(b)
Almtuna(b)
Malmö (h)

AIK, 82 p, +58
Almtuna (h)
Malmö (b)
Leksand (h)
Oskarshamn (b)
Borås (h)
Västerås (b)

Mora, 69 p, +40
Borås (b)
Västerås (h)
Växjö (b)
Troja/Ljungby (h)
Björklöven (h)
Sundsvall (b)
Mariestad (h)

Almtuna, 69 p, +22
Bofors (h)
AIK (b)
Nybro (h)
Troja/Ljungby (b)
Malmö (b)
Leksand (h)
Oskarshamn (b)

Växjö, 68, +26
Sundsvall (b)
Björklöven (b)
Mora (h)
Mariestad (h)
Huddinge (b)
Bofors (h)

VIK, 66 p, +22
Troja/Ljungby (h)
Mora (b)
Sundsvall (h)
Mariestad (b)
Huddinge (h)
Bofors(b)
AIK (h)


Kommentar:
AIK har ett tämligen tufft program framför sig. Bortamatcherna vet vi brukar vara svåra, oavsett motstånd. Både i Malmö och Oskarshamn blev det noll poäng tidigare i vinter. Malmö har hedern att spela för (och kanske en playoffplats), Oskarshamn däremot lär befinna sig i Ingenmansland. Dit ska AIK bege sig för att en gång för alla ta kål på Smålandsspöket!

Almtuna och Borås hemma bör resultera i full pott. Allt annat vore en stor missräkning. Almtuna må vara ett överraskningarnas topplag men i vår borg ska de icke ta poäng. Leksandmatchen kan bli en klassiker. Visserligen är chansen stor att båda lagen redan är klara för Kvalserien när de skrinnar in på Hovet men kanske just därför kan det bli en riktig holmgång. Leksand vill inte gå in i Kvalserien med tre raka torskar mot Gnaget i ryggen. Gnaget, å andra sidan, vill nog mer än gärna tvåla dit serieettan en gång till.

Västerås i sista omgången är svårt att sia om. VIK har sannolikt allt att spela för i den matchen medan AIK antagligen redan är ett kvalserielag. Om det blir så att AIK måste ta poäng eller vinna i Västerås tror jag att man fixar det. Fråga mig inte varför. Det bara måste bli så.

Övriga lag:
Mora, Almtuna och Västerås har alla sju matcher kvar att spela. Det ger dem givetvis en fördel gentemot konkurrenten Växjö, som alltså bara har sex matcher kvar. Växjö och Mora ser ut att ha de på pappret enklaste spelprogrammen. Almtuna däremot får det riktigt tufft. AIK, Troja/Ljungby, Malmö och Oskarshamn är inga roliga bortamatcher. (Jag vet att Malmö har varit usla hemma men det kanske vänder nu...)

Mora, som jag hela tiden har trott ska ta hem tredjeplatsen till slut, har ett angenämnt spelschema. Bortamatcherna kan man se fram emot; Mora har tidigare under säsongen tagit full pott borta mot Borås (7-4), Växjö (4-2) och Sundsvall (5-2). Det, om något, talar för att Mora tar sista kvalserieplatsen. Mariestad hemma i sista omgången är inte heller så tokigt.

- - -

Hur det blir med playoffplatserna får någon annan reda ut. Själv hoppas jag att Björklöven på något märkligt vis krånglar sig hela vägen fram till Kvalserien. Jag vet inte varför, men av någon anledning har jag alltid tycket om laget. Det är väl märket och dräkterna antar jag. Och så mina gamla Panini-album från 80-talet förstås.

Jag minns hur stort det kändes första gången jag fyllde ett helt uppslag med klisterbilder. Det var 1986/1987 och laget hette Björklöven. Jag minns att Michael Hjälm var en riktig lintott och att Mikael Andersson såg ut som ett troll. Calle Johansson var ung och lovande. Och jag var sju år och hockeyfrälst.

Dagens fniss - Anger Management

Det finns mycket man kan säga om Djurgården Hockey. Om vi börjar med det positiva.

- - -

Nä, jag kom inte på nåt. Nåja, en sak ska DIF ha cred för. De har en väldigt stilig hemsida. Bortsett från färgerna och klubbmärket som syns både här och var och lite överallt är det en riktigt bra site man presenterar. I jämförelse med övriga svenska elitklubbar har DIF den i särklass snyggaste (vi snackar layout nu, inte klubbfärger) och mest funktionella sidan. Det är lätt att navigera sig fram och tillbaka och som besökare finner man snabbt och enkelt den information som man letar efter. AIK har med andra ord en del att lära av lillebror.

- - -

DIF Hockey har även hakat på YouTube-trenden. Där presenterar man sig kanske inte fullt lika snyggt. Eller vad sägs om det lilla klippet nedan? Vi snackar power, energy and a whole lot of attitude. Anger Management by DIF.

Percys perfekta plan?

Efter att ha sett Sportnytts reportage från Malmö-Huddinge kommer jag inte ifrån denna känsla: Kan det vara så att vi alla har blivit grundlurade av Percy?

Kan det vara så att Percy har planerat allt in i minsta detalj? Kan det verkligen vara så? Sitter Percy i detta nu och röker en segercigarr och gottar sig åt sin perfekt genomförda plan? Fan vet.

När Percy efter Malmös första hemmaseger i sin nya arena står i omklädningsrummet bland spelarna, inför TV-kamerorna, och uttrycker sin stolthet och sitt tack, då kan i alla fall inte jag undgå att skönja konspiratoriska drag i det hela.

På mindre än ett dygn gjorde sig Malmö av med ett gäng överbetalda och underpresterande spelare. På mindre än ett dygn sänkte man sina lönekostnader med ett antal miljoner per år. På mindre än ett dygn gick man från att ha varit ett hopplöst förlorande köpgäng till att bli ett vinnande lag fullt av egna produkter.

Går Percy in med stålar nu? Blir det full satsning mot Elitserien nästa säsong? Var allting tajmat och klart in i minsta detalj? Jag vet inte vad jag ska tro. Men en sak vet jag. Percy har varit med förut. Och den mannen vet sannerligen vad han gör.

fredag 30 januari 2009

En annan sida av Boris


Nybro Vikings-AIK 2-1 (2-0, 0-0, 0-1)



Nån som har numret? Ge det till Roger...

Leksand allt mindre lättviktiga

Förra veckan blev stjärnbacken Antti-Jussi Niemi klar för Leksand. Ett imponerande nyförvärv, minst sagt. I kväll presenterar laget två ytterligare förstärkningar. Och det är inte vilka värvningar som helst.

Mathias Johansson ansluter från krislaget Malmö och har skrivit på för resten av säsongen.

Robert Petrovicky återvänder till Leksand efter en sejour i Tjeckien. Han var tongivande i Leksand under förra årets kvalspel...

- - -

Efter två perioder i Nybro ser det fortfarande mörkt ut. Smålandsspöket lever loppan och det står precis som efter första tredjedelen 2-0 till rödskäggen. Skott i andra: 9-10.

Räcker 20 p i Kvalserien för att gå upp?

Pratade alldeles nyss med min glennifierade vän i telefon. Kom in på Kvalserien och vad som krävs för att AIK ska gå upp. "Hur många poäng behöver man ta egentligen? Räcker 20?", funderade Greken.

Statistikpornografiker som jag är gjorde jag en snabb djukdykning ned i Svenska Ishockeyförbundets databas. Detta är vad jag fann:
    • Sedan trepoängssystemet infördes i Kvalserien säsongen 1999/2000 har avancerande lag (dvs. ettan och tvåan) i genomsnitt tagit 21,6 poäng.

    • Det varierar dock kraftigt mellan olika säsonger. 2001/2002 toppades Kvalserien av Timrå och Leksand som samlade ihop hela 25 poäng vardera. Då var för övrigt AIK trea på 17 poäng.

    • Den senaste Kvalserien, 2007/2008 var betydligt jämnare. Då räckte det med 19 poäng för att knipa en plats i Elitserien, vilket Brynäs och Rögle gjorde. Trea var Malmö med 17 poäng.

    • Mora är det lag som lyckats ta sig upp med minst antal poäng, 17 säsongen 2003/2004. Då toppades Kvalserien av ett överlägset Malmö med 25 poäng.
Ur ett statistiskt perspektiv bör alltså 21-22 poäng räcka mer än väl för Gnaget. I praktiken innebär det att man behöver vinna 6-7 matcher samt spela en och annan oavgjord. Det blir tufft men inte alls omöjligt. Samtidigt kan det, beroende på hur jämn serien blir, räcka med 17-18 poäng för att fixa Elitseriekontraktet.

- - -

För övrigt ligger Gnaget under i Nybro efter första perioden. 2-0 till hemmalaget, 11-13 i skott. Smålandsspöket lever...

Calle Steen och Fredrik Eriksson?

Spelarflykten från krisdrabbade Malmö är i full gång. Flera spelare är redan klara för nya klubbar. Ryktena surrar på högvarv och bland annat nämns AIK som tänkbart alternativ för Calle Steen och Fredrik Eriksson.

Calle Steen, född 1980, är en hårt arbetande tvåvägsspelare som kan användas både som center och vänsterforward. Sprungen ur Hammarbys juniorverksamhet och med två säsonger med Bajen (division 1) i ryggen. De senaste tio åren har Steen harvat runt i en rad olika klubbar. Mora, JYP (Finland), Bofors, Färjestad. Leksand, Södertälje och nu senast Malmö.

Föregående två säsonger, varav den ena spenderades i SSK snittade Steen cirka en poäng per match. Någon större målskytt har han dock aldrig varit. I år har Steen p.g.a. skada endast spelat 14 matcher för Malmö och på dessa gjort nio poäng, varav ett mål. Plus/minus: +10. Ett inte så litet aber dock: Calle Steen är knäskadad och så sent som för ett par dagar sedan läste jag en intervju med honom där det framgick att han eventuellt skulle missa resten av säsongen...

Fredrik Eriksson, född 1983, är liksom Steen en spelare med stor arbetskapacitet. Kan spela både back och forward men är främst känd som anfallare. Eriksson är en duktig skridskoåkare med bra fart och tempo. Han har tidigare vunnit SM-guld med Färjestad säsongen 2005/2006.

Är inte känd för att vara någon större målmaskin, även om han i fjol noterade sin poängmässigt bästa säsong i karriären. 22 kassar på 44 matcher blev det, dessutom 34 assist. I år har Eriksson gjort 19 poäng på 35 matcher och har +12 i plus/minus.

- - -

Om dessa rykten är mer än bara rykten är jag den första att lyfta på hatten och hälsa spelarna välkomna till Gnaget. Åtminstone om de är skadefria. Samtidigt undrar jag om AIK verkligen har råd med dessa spelare. Enligt HockeyExpressen har Fredrik Eriksson tjänat 100.000 kronor i månaden i Malmö, Calle Steens månadslön har legat på 75.000 kronor. Vi får väl se vad som händer - om något händer. Transferfönstret stänger hursomhelst i morgon, den 31 januari.

torsdag 29 januari 2009

Malmös uppgång och fall

Idag meddelas att Malmö Redhawks fryser spelarnas löneutbetalningar och att alla, just det, alla spelare är fria att söka nya klubbadresser. Klubben har skulder på 7-8 miljoner kronor och är uppenbarligen nära att gå i konkurs.

"Klubbens ekonomi är så dålig och vi måste ge spelarna en möjlighet att lämna klubben, vi kan inte garantera att de kommer få någon lön av oss", säger Malmös ordförande Christian Rasmusson till sportbladet.se. Vidare står det i samma artikel: "I grund och botten beror förlusten på att man räknat med spel i kvalserien – en målsättning laget är på väg att missa med hästlängder."

Detta är helt sanslöst. Hur kan det komma sig att förening efter förening går i samma fälla? Hur tänker klubbledare som de i Malmö när de tror sig kunna lösa en ekonomisk kris genom att satsa allt på ett kort? Det är en chansartad, oansvarig och rent ut sagt jävligt korkad strategi. En idrottsförening är inte vilket företag som helst. Ett hockeylag är ingen enmansföreställning.

Även om Malmö Redhawks mer än någon annan förening i svensk hockeyhistoria emellanåt framstått som just en one-man-show, Percy Nilsson är ju eller åtminstone var Mr Malmö, så kommer man inte ifrån att laget har en trogen skara supportrar. Supportrar som följer sitt lag i vått och torrt, som lägger ned tid, pengar och engagemang på att stötta sitt Malmö. Supportrar som utgör själva grogrunden för att föreningen och laget överhuvudtaget ska kunna existera och tävla på hög nivå.

- - -

Jag tvivlar inte på att Malmös ledning har velat klubbens bästa. Jag tvivlar inte på att man har förstått hur viktiga supportrarna är för föreningen och laget. Men jag tvivlar starkt på att man har förstått vidden av de risker som ingår i att spela vågspel med alltför stora insatser. Jag tvivlar på att man har haft förmåga att tänka långsiktigt och ansvarsfullt. Jag tror att Malmös ledning helt enkelt har blundat hårt och hoppats. "Om vi bara går upp, om vi bara går upp..."

Men Malmö Redhawks går inte upp. Det är ett faktum idag och det kommer att vara ett faktum i morgon. Föreningen och laget som en gång i tiden, anförda och uppbackade av sin alldeles egen byggherre, Percy Nilsson himself, var högst upp på toppen, som var Mif med hela hockeysverige och som var rikast, kaxigast och bäst, är idag ett sjunkande skepp. Parallellerna må vara suddiga och smått diffusa, men jag kan inte låta bli att tänka på AIK Fotboll, säsongen 2004.

- - -

Jag vet att många är skadeglada idag. Jag vet att många gnagare, djurgårdare, göteborgare, modoiter och leksingar skrattar gott åt Malmös totala olycka. Det gör inte jag. Så sent som igår fnissade jag visserligen över Malmös katastrofresultat i Mariestad. I morse fnissade jag åt Malmös töntiga namn och klubbmärke. Men det är skillnad mellan sportslig kris och ekonomisk kris. Jag gläds inte på något sätt över Malmös monumentala misslyckande i pengafrågan. Jag tycker bara att det är tragiskt, tråkigt och trist att ännu en elitklubb har lyckats gräva sina egen grav. Och jag lider med lagets trogna supportrar.

Inför Nybro-AIK

De allsvenska hockeylagen inte bara konkurrerar med varandra på isen. De tampas inom andra domäner likväl. Till exempel försöker man bräcka varandra med tuffast möjliga namn.

Och inte minst gäller det ju att hotta upp klubbmärkena. Syns man inte så finns man inte, eller hur är det man brukar säga? Ett slagfärdigt namn och ett iögonfallande yttre är A och O i hockeysvängen. Fråga bara Percy Nilsson. Hans Malmö Redhawks har ju både ett tufft namn och ett tufft märke. Om Redhawks bara hade haft ett lag och en tränare också skulle man antagligen ha spelat i Elitserien redan i år.

Några som har tagit fasta på namn- och logotyptrenden är AIK:s fredagsmotståndare, Nybro Vikings. Laget har precis som Malmö ett tufft namn. Klubbmärket däremot är inte bara tufft - det är, som min vän Runkens sjuårige son skulle sagt, fett coolt också. Jag ska erkänna att jag nästan blev lite rädd senast Nybrokillarna kom på besök till Hovet.

Inför drabbningen i Victoriahallen laddar jag passande nog upp med lite läsning av Frans G. Bengtssons klassiker Röde Orm. Bokens innehållsrika prosa inspirerar mig till både stordåd och slätrakning. Jag känner att jag inte är skraj längre, att det nog ska gå att övervinna Smålandsspöket, precis som det gick bra igår i Ljungby.

Slå i mjöd och höj ditt krus
Skål för svartgult lyckorus
Gnagets seger - Nybros torsk
Boris bloggar - glad och morsk
Dagens fniss #1:
Dagens fniss #2:
Elitseriens och HockeyAllsvenskans tuffaste klubbnamn:
1. Frölunda Indians
2. Timrå Red Eagles
3. Bofors Bobcats
4. Malmö Redhawks
5. Nybro Vikings
6. Växjö Lakers

Klassiker vi minns:
1. Brynäs Tigers
2. HV71 Blue Bulls
3. Färjestad Wolves
4. Leksand Stars

onsdag 28 januari 2009

Smålandsspöket straffat!

AIK ledde med 2-0 efter två perioder i Sunnerbohov. Allt såg så bra ut. Troja/Ljungby var neutraliserade, Smålandsspöket slumrade sött. Sedan blev det paus. Sedan blev det ny period. Och sedan vaknade spöket till liv.

Troja/Ljungby-AIK 2-3 (0-0, 0-2, 2-0, 0-0, 0-1)
Fredrik Holmgren var på väg mot sin tredje raka nolla. Jag såg rubriken framför mig: " Holmgrens helgjutna Hat Trick". Men så blev det nu inte. Spöket ville annorlunda. 1-2 kom efter 56.00, kvitteringen efter 58.36. Sedan blev det förlängning och straffar. Och till sist straffades Smålandsspöket. Vem tror ni avgjorde? Dicken förstås!

Dagens fniss #1:
Mariestad-Malmö 4-2 (0-1, 0-1, 4-0)

Dagens fniss #2:
46:39 1-2
51:52 2-2
56:18 3-2
59:20 4-2

Dagens fniss #3:
Percy Nilssons senaste uttalande: "Man ska inte kunna åka ur"

tisdag 27 januari 2009

Glödheta Gnaget


© Black Boris

Inför Troja/Ljungby-AIK

Åtta omgångar återstår av HockeyAllsvenskan. Det ser minst sagt bra ut för Gnaget men ännu återstår att antal prövningar. Jag tänker särskilt på de fem bortamatcher som väntar.

Borta bra men hemma bäst
Faktum är att AIK under säsongen varit betydligt sämre på bortaplan än hemma på Hovet. På arton bortakamper har det endast blivit åtta trepoängare. Lägg därtill två oavgjorda och hela åtta förluster och fram träder ett tydligt mönster: Borta bra men hemma bäst. Dessa siffror är å ena sidan allt annat än glimrande. Å andra sidan är de inte fy skam heller, åtminstone inte om man sätter dem i jämförelse med övriga lags bortastatistik i serien. Det är normalt att lag, även sådana som ligger i toppen, gör sämre resultat borta än hemma.

AIK:s bortaförluster har kommit mot Troja/Ljungby (2-3), Nybro (2-3), Malmö (1-3), Oskarshamn (1-6), Växjö (1-2), Bofors (3-4), Almtuna (3-6) och Björklöven (2-3). När nu fem bortamatcher återstår konstaterar jag att fyra av dessa innebär möten med lag som Gnaget tidigare fått pisk av (på bortaplan). Särskilt svårt har AIK haft mot smålandslagen.

Seger i Sunnerbohov?
Redan i morgon ges AIK chansen att göra upp med Smålandsspöket. Troja/Ljungby står för motståndet och jag räknar med en riktigt svår match. Troja är starka i sin egen borg och tar flertalet av sina pinnar hemma i Sunnerbohov (41 poäng att jämföra med blott 14 på bortaplan). Laget har precis allt att spela för. Man är för närvarande åtta i serien, en poäng efter sjuan Björklöven, dessutom med en match mindre spelad. Seger mot AIK i morgon och den åtråvärda playoffplatsen inte bara hägrar, den är i Trojas egna händer.

För AIK gäller det att vara med från start. Senast lagen möttes i Ljungby hamnade Gnaget i tidigt underläge, 0-2 efter en period blev till 0-3 efter två. Då hjälpte det inte att AIK i sista tredjedelen gjorde två mål och vann skotten klart, 18-1. Torsken var ett faktum och två dagar senare åkte man till Nybro och fick stryk igen. Bortatrenden var igångsatt och Smålandsspöket väckt till liv.

Jag hoppas att AIK har lärt sig läxan från senaste mötet i Ljungby. Jag hoppas att man vänder förlusten då till revanschlusta nu. Att man stärkta av fina segrar i bland annat Leksand och Mora kliver in på isen och dominerar spelet från start. AIK är ju ett så mycket bättre lag än Troja/Ljungby. Hemma på Hovet vann man klart och det vore väl fan om man inte skulle kunna prestera även i Småland.

Låt mig förresten påminna om vilka som väntar på fredag. Just det, Nybro borta...

måndag 26 januari 2009

Gnaget förstärker?

Enligt Hockeykanalen.se letar AIK förstärkningar inför kvalserien. En som nämns är den amerikanske backen Jamie Milam, för närvarande i danska Totempo Hvik. Anders Gozzi medger att han varit och sett Milam och att "det ser bra ut".

24-årige Jamie Milam är en hårdskjutande back från Michigan, USA. På 36 matcher denna säsong har han gjort 27 poäng, varav 14 mål. Han kom till Totempo Hvik inför denna säsong och spelade dessförinnan i ECHL, en amerikansk proffsliga på mellannivå, eller som vi brukar säga i Sverige - en farmarliga.

Jag har aldrig hört talas om killen och det har nog inte så många andra heller. Mitt förtroende för sportchef Gozzi är dock stort och jag litar på hans omdöme. Om Gozzi vill ha Milam till AIK vill jag detsamma!

Don't look back



Fråga mig inte varför men av någon anledning fick jag för mig att besöka Djurgårdens hockeyhemsida. Gissa om jag drabbades av avsmak, chock och förtvivlan när jag hastigt och olustigt möttes av Bruce Springsteens vackra nuna.
Missförstå mig inte nu, kära bloggläsande vänner. Jag älskar ju Bruce. Och just därför vill jag inte se honom i sammanhang som detta. Usch, fy och skämmes ta mig fan ni hemska annonsörer som utsätter en hederlig Boss-beundrande Boris för denna kränkande behandling. Hur ska jag kunna hämta mig från detta?
En sak är säker. Jag aktar mig noga för att besöka ovan nämnda webbsida igen. Jag ryser bara jag tänker på var jag har varit. Nu rabblar jag Springsteenska rader i hjärnan för att ta mig vidare, långt bortom dylika skräckupplevelser. "...put your foot to the floor and darling don't look back."

söndag 25 januari 2009

Tre män och en saknad Grek

Det var tänkt att bli en Big Time Rat Pack Revival. Greken, Pucken, Runken och Boris skulle göra gemensam sak. Tillsammans och i kör skulle vi stötta våra svartgula hjältar och heja fram dem till ännu en seger på Hovet. Seger blev det också men återföreningen naggades i kanten. Greken dök nämligen aldrig upp.

AIK-Bofors 4-0 (1-0, 0-0, 3-0)
Matchen i sig är inte mycket att skriva om. AIK såg oinspirerade och lite småtrötta ut. Rynos 1-0 i slutet av första satt skönt och jag antar att det var välförtjänt. Andra perioden var om möjligt än tristare än den första. Få klara chanser, inga mål, lite grinigt på Boforsbänken i samband med ett par tvivelaktiga domslut. Mer än så var det inte.

I tredje vaskade AIK om i kedjorna. Bland annat tog Bergström Gahns plats bredvid Sandberg och Bång och det gav resultat. Gahn å sin sida gick in i fjärdelinan tillsammans med Engblom och Adolfsson. Sistnämnda fick istid på bekostnad av Löfberg, efter att ha fått nöta bänk i två perioder. Tobias Ericsson flyttades från fjärde till andra eller tredjekedjan. Det blev mycket där ett tag och jag hann inte med att registrera alla förändringar. Jag skyller på Runken som satt bredvid mig och stal uppmärksamhet. Anteck- ningarna uteblev helt enkelt.

Skit samma. Sista tio minuterna blev avgörande. AIK tryckte på ordentligt. Bobkatterna pallade inte trycket. Tobias Ericsson, Jonas Westerling och Daniel Bång såg till att Gnagets hemmasvit håller i sig. Nio raka trepoängare på Hovet nu! Och publiksiffran blev väl okej till slut. 2642 åskådare är i alla fall bättre än 1861 (som senast såg AIK-Bofors på Hovet). Skottstatistiken vann Gnaget klart; 35-13 säger väl en del om hur ofarliga gästerna var idag.

4-0 senast i Huddinge, 4-0 idag på Hovet. Det är bra siffror. Särskilt för AIK:s målvakt Fredrik Holmgren. Han har nu hållit nollan fyra gånger denna säsong. Inte illa pinkat av en andrekeeper...

* * *
Greken då, var höll han hus? Tja, säg så här: Det finns de som föredrar att se sitt mediokra favoritfotbollslag spela derby i FA-cupen framför att umgås med sina hockeyhjältar och trogna poleripolare. Pucken, Runken och Boris hade trevligt men vi kände alla att något, eller snarare någon, saknades. Vad är väl en Rat Pack Revival utan en kolerisk och smått grånad Grek? Lite tristare, lite tommare, lite tystare.

Uppdaterat!
Läser på AIK:s hemsida att Tommy Bäckman anser att AIK var överlägsna i första. 17-2 i skott tyder på att han har rätt. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag antar att besvikelsen över Grekens uteblivna närvaro grumlade min blick för spelet i första perioden. Kanske satt jag och grät i min tröstlöshet, vad vet jag...

AIK-Bofors 4-1 (1-0, 0-0, 3-0)

Det kom alldeles nyss ett SMS från Greken: "Uppdatera tack", löd det korta och koncisa meddelandet. Det är på gång, det är på gång...

Greken, Pucken, Runken och jag

Publikbarometern på AIK Hockeys hemsida brinner. Slutsålt är ordet. Och nu snackar vi alltså AIK-Leksand. Eftermiddagens möte med Bofors tycks inte lika glödhett. Fortfarande bara 1652 sålda plåtar...

Jag har i alla fall dragit mitt strå till stacken. Dagen till ära tar jag med mig herrarna Greken, Pucken och Runken till Hovet. Pucken och Runken har med sig familjemedlemmar dessutom, så det blir ett fint litet sällskap gnagare på läktaren.

Greken har utlovat minst tre barnsliga vredesutbrott. Pucken räknar med att, sin vana trogen (dock lagligt denna gång), kasta in en puck på isen i andra periodpausen. Runken hoppas, med rätta, på en och annan erektion. Jag har i förtroliga samtal med Runken utlovat hockeyporr av bästa allsvenska slag, dvs. att Dicken laddar bössan och skjuter skarpt i krysset, så Runkens förväntningar är i allra högsta grad rimliga.

Utförlig matchrapport utlovas till kvällen.

Dagens tips: AIK-Bofors 4-1.
Målskyttar: Sandberg, Dicken, Bång och Ryno.
Grekiska barnsliga vredesutbrott: 11.



The Rat Pack of 2009. Sittande från vänster: Runken, Pucken, Greken och Boris.

lördag 24 januari 2009

Det börjar vankas kvalspel banne mej

Ägnade delar av fredagskvällen framför teven. Daladerby stod på menyn men jag vet inte om jag tyckte det smakade så värst. Roligast var att se de nyfrälsta hemmasupportrarna hylla sin finske Messias. Och Antti-Jösses Niemi varde hans namn...

Jösses Leksand!
Leksand har slagit på stora trumman lagom till kvalserien. Det är inget dåligt nyförvärv man presenterat. Å andra sidan, vi har faktiskt inte sett frälsaren spela än. Men det är klart att laget kommer ha nytta av Antti-Jösses. Herregud, en försvarsklippa av högsta elitserieklass är precis vad dalmasarna behöver. Jag har ju tidigare, om vi talar kvällstidningsspråk, "hånat" Leksand för deras brister i defensiven. Nu har man vidtagit ett minst sagt rejält åtgärdspaket. Antti-Jösses är en kostsam investering. Återstår att se om den bär frukt.

Inför AIK-Bofors
AIK tar emot Bofors på Hovet i morgon. Det är en match som jag ser fram emot med tillförsikt. Inte bara därför att jag är säker på seger. Jag har ända sedan senaste hemmamötet med The Bobcats (vilket jävla namn!) längtat till denna match. När lagen möttes den 8 oktober bjöd gästerna gott motstånd. De spelade tufft, aggressivt och med djärvhet och mod. Sådant gillar Black Boris. AIK stod dock upp bra, Heino spikade igen kassen och ju längre matchen led, desto mer tröttades värmlänningarna. 2-0 var ett logiskt slutresultat, även om Bofors med lite bättre skärpa hade kunnat fått in en kasse - de vann faktiskt skottstatistiken med 34-33!

Enligt AIK:s officiella hemsida har det endast sålts 1652 biljetter till söndagens match. Det är en anmärkningsvärt dålig siffra. Gnaget är Sveriges bästa hemmalag och har inte förlorat under ordinarie tid på Hovet sedan premiären mot Växjö den 17 september. Med tanke på att det till matchen mot Leksand redan har sålts 7519 plåtar tycker åtminstone jag att fler borde sluta upp även mot mindre namnkunniga motståndarlag. Vi är väl ändå AIK:are, inte sant? Vad spelar det då för roll vilka gästerna är?

DIF mot slutspel?
I Elitserien ser det allt ljusare ut för Djurgården. Laget tog idag ännu en trepoängare hemma mot Brynäs och verkar starka. Modo, som medan detta skrivs tar emot Linköping hemma, parkerar under kvalstrecket. Och det verkar bli torsk idag, 1-3 i uppe Ö-vik en bit in i tredje. Jag påminner om min titt i spåkulan den 5 januari. Kanske inte var så tokigt tippat i alla fall...

onsdag 21 januari 2009

Ulf Isaksson

En seriös blogg som Black Boris borde inte vika sig för yttre påtryckningar. Men idag gör jag ett undantag. Min vän R. ställer nämligen ultimatum för att besöka denna eminenta webb- sida. "Ge mig ett klipp med Uffe Isaksson, annars får det va", hälsar han via telefon.

Okej då kompis. Du får som du vill. Glöm inte att ha toarullen i beredskap vid 8.02...

tisdag 20 januari 2009

"Bjuhr drabbas ju nästan av torgskräck..."

Idag är jag upptagen med studier, studier, studier. Därför blir det ingen djuplodande prosa. Dock ett litet nostalgiklipp.

En stor Black Boris-favvo är givetvis gamle Arne. Arne är som bekant både sportsligt och språkligt suverän. Här refererar han AIK-Brynäs för TV-sportens räkning, den 30 oktober 1990. Thomas Bjuhr dominerade framför kassen och Kristian Gahn var 18 år. Enjoy the show!

söndag 18 januari 2009

Lättviktarna Leksand

Som alla vet leder Leksand HockeyAllsvenskan. Laget stormar fram i serien och tar den ena storsegern efter den andra. Inte mindre än fem gånger den här säsongen har laget gjort tio mål eller mer i en match. Lägg därtill två gånger nio mål och ni förstår vad jag menar. Leksand leker.

Men. Ja, det finns faktiskt ett men. Leksand tillhör inte mina favoriter att nå Elitserien. Leksand är inte så bra som många tror. Leksand är inte ett elitserielag. Nej, Leksand är, som jag ser det, överskattade och uppskrivna av sin egna supportrar. Leksand må vara HockeyAllsvenskans jätte. Men det är en lättviktig jätte vi talar om. Och lättviktiga jättar har en tendens att falla när det gäller.

Leksand har på två matcher mot AIK lyckats göra tre mål sammanlagt och tagit noll poäng. "En slump", säger kanske en och annan mas. Det säger inte jag. Snarare ser jag AIK:s rättvisa segrar som logiska och naturliga. AIK är helt enkelt ett bättre lag än Leksand. AIK har en bättre målvakt, ett bättre försvar och en bättre tränare. Dessutom har AIK en Dick. En Dick som heter duga. En Dick som laddar bössan och skjuter skarpt och som vet var krysset ligger.

"Men Leksand har ju en Huokko", kanske en och annan mas inflikar. "Ja, det är möjligt att ni har en Huokko", svarar jag. "Det är möjligt att ni har en Huokko som både vet hur man laddar bössan, skjuter skarpt och vet var krysset ligger." Men det är skillnad på en Dick och en Huokko. Dick håller landslagsklass, Huokko sånär elitserieklass.

Onsdagen den 18 februari får vi en försmak på vad som väntar i kvalserien. Då kommer nämligen Lättviktarna Leksand till Hovet för ett sista hockeyallsvenskt möte med våra svartgula hjältar. Jag säger sista eftersom jag räknar med att Gnaget spelar i Elitserien nästa säsong. Leksand däremot får nöja sig med att tvåla dit Sundsvall med 10-1 på Gärdehov. Men det är väl inte fy skam det heller. Dessutom kanske man får åka till kungliga hufvudstaden och se på Djurgår'n. Det blir säkert både spännande och jättekul.

lördag 17 januari 2009

Nästa: Kvalserien

Med tio omgångar kvar av HockeyAllsvenskan vågar jag ta den för given - AIK:s plats i kvalserien. Vi tappar inte det här. Gnaget har under säsongen bara blivit bättre och bättre. Ingenting talar emot att laget i mars-april spelar om ett avancemang till Elit- serien!

Med detta sagt är det dags att börja planera. Så fram med kalendrarna, alla hockeygnagare. Vi har datum att passa!

Kvalserien 2009
Preliminära matchdatum:

Omgång 1: Fredag 13 mars, 19.00

Omgång 2: Söndag 15 mars, 16.00

Omgång 3: Onsdag 18 mars, 19.00

Omgång 4: Söndag 22 mars, 16.00

Omgång 5: Tisdag 24 mars, 19.00

Omgång 6: Fredag 27 mars,19.00

Omgång 7: Söndag 29 mars,16.00

Omgång 8: Torsdag 2 april,19.00

Omgång 9: Måndag 6 april, 19.00

Omgång 10: Torsdag 9 april,19.00

Med reservation för eventella förändringar.

Källa: http://www.leksandsif.se/4794.php

Bäverskadade Boris

Signaturen Jämtleksing driver en läsvärd och underhållande blogg. Man behöver varken vara dalmas eller bonddräng för att uppskatta prosa som denna! Black Boris lyfter på hatten och kallar sig hädanefter (åtminstone resten av lördagen) för Bäverskadade Boris.

Som tack för den fina lässtunden bjuder jag Jämtleksing på en nyskriven dikt.
Dalarna, åh Dalarna
Jag längtar mig till Dalarna
Orsas björnpark, Siljans strand
Falun, Malung och Leksand
Kullorna lockar
Kullorna pockar
"Kom och bjud oss banan"
Men jag säger "Nej,
ni får inte mej
men väl en dildo till Jan!"

Lugnande besked om Heino

Enligt Marie Hallman, hockeyreporter på Stockholm City, har Heino drabbats av en sträckning eller muskelbristning i ljumsken. I ett samtal med Hallman säger han bland annat så här:
Det bara small till i ljumsken. Jag fick en sträckning där eller möjligen en muskelbristning. Är det sträckning blir jag borta en vecka, är det muskelbristning så rör det sig om en månad ungefär, men det är ingen fara alls för kvalserien eller så.
Även om Heino bli spelklar i god tid före kvalserien innebär detta att Fredrik Holmgren nu får ett par matcher i rad. Han har varit en utmärkt ersättare tidigare under säsongen, sett stabil och säker ut och faktiskt hållit nollan vid två tillfällen.

För aktuell målvaktsstatistik rekommenderar jag denna sida (klicka på HockeyAllsvenskan och sedan Leading Goaltenders).

fredag 16 januari 2009

Designa din egen AIK-tröja

AIK-bloggen tipsade mig häromdagen om att det på blackatheart.nu just nu pågår en kampanj. Alla gnagare kan fram till den 18 januari ladda upp designförslag på T-shirts. Fr.o.m. måndag 19/1 finns förslagen uppe på sidan för omröstning. De tre bidrag som får flest röster kommer sedan att säljas som produkter i AIK Shop.

Ett lovvärt initiativ, värt att uppmärksammas. Själv kommer jag rösta på nedan uppladdade bidrag.


Hur gick det med Heino?

AIK ledde med 5-2 hemma mot Mariestad när målvakten Christopher Heino-Lindberg, 14.15 in i sista perioden, tvingades lämna isen. Det såg inte bra ut. Han stöttades av en funktionär på vägen ut mot omklädningsrummet och jag befarar det värsta. Hoppas verkligen att det inte är allvarligt.

AIK-Mariestad 7-2 (1-1, 3-1, 3-0)
Efter en sömnig första period vaknade Gnaget till liv i andra. Redan 15 sekunder in i mittperioden tryckte Christian Sandberg in 2-1. Därefter var det spel mot ett mål. Mariestad varken hängde med eller orkade stå emot. AIK var helt enkelt överlägsna. 3-1 kom efter 5.37, Rasmus Ericsson framspelad av Westerling och Ryno. I första perioden hade samma kedja legat bakom AIK:s kvittering. Då hette målskytten Westerling. Trion imponerade matchen igenom och var Gnagets klart bästa formation.

4-1 gjorde Bång i spel fem mot fyra. Därmed har han och polaren Sandberg gjort 16 mål var i vinter! Mariestad fick in en reducering i slutet av perioden, mest tack vare mesigt försvarsspel av de svartgula. AIK drog på sig en enda utvisning under hela matchen, den kom efter 18.50 av tredje perioden. Det säger rätt mycket om AIK:s överlägsenhet. Kanske förklarar det även hur Mariestad trots allt kunde få in två puckar. Gnaget var för snälla i egen zon helt enkelt. Tur då att bortalaget så sällan huserade där.

Tredje perioden bjöd inte på någon vidare ishockey. Mot slutet tryckte AIK på och det trillade in ett par kassar. 5-2 var ett mål att minnas. Tobias Ericsson trampade runt kassen, höll undan motståndarna och satte distinkt pucken i nät. Mycket vackert! 6-2 gjorde Beck på straff. Klockan stod då på 15.32. Hög fart, fint höger, ryck vänster, mål. Så enkelt kan det gå till ibland. Ryno avslutade sedan målskyttet med ett välplacerat dragskott. 7-2 och Game Over. Mariestad är bättre på att brygga öl än att lira hockey.

Skottstatistiken: 39-22 (14-11, 14-7, 11-4)
Publik: 2784

Fredag igen - Hovet igen

AIK-Mariestad ikväll. Hittills 1883 biljetter sålda. Lutar åt en 3000 alltså. Förhoppningsvis har folk börjat lära sig nu; det håller inte att komma till biljettkassorna tio i sju. Köerna är långa och matchen hinner både starta och pågå ett tag innan alla kommer in.

Men så lätt man skulle kunna slippa detta gissel. Varför inför man inte på Hovet, liksom på Råsunda, direktinsläpp? Det skulle vara så enkelt. Alla biljetter måste inte vara numrerade. Bästa platserna på långsidan samt (förstås) säsongsbiljetter undantages för förköp. Resten förblir onumrerade. Sedan har man några ingångar för biljetter, några för kontantbetalning. Vad är egentligen problemet?

AIK:s officiella hemsida bjuder på tre trevliga texter inför matchen:

Det är nu det gäller (Intervju med Gozzi.)

Från division två-kval till allsvenskan (Intervju med Andreas Appelgren, tränare Mariestad.)

Pucken har inte studsat Mariestads väg (Intervju med Mariestadsupporter och skribent på SvenskaFans.)

Black Boris tips:
AIK-Mariestad 6-1.

torsdag 15 januari 2009

Se och lär, Markström!

Löven-Bloggaren inspirerar mig till ett litet plagiat. Säg den gnagare som inte minns Tim Thomas, AIK:s fantastiska målvakt från säsongen 2000/2001. Så här kunde och borde Jacob Markström ha gjort mot kanadickerna i JVM.

Hockeykväll med säsongskortet

Jag sitter framför teven och zappar igen. Full eliteserieomgång betyder fullt upp med fjärren. Som nybliven hockeybloggare gäller det ju dessutom att leverera på löpande band. Man måste hänga med. Man måste vara på topp. Man måste komma in i matchen.

Årets mål av Tedenby?
Canal+ har toppmötet mellan Linköping-HV71 som huvudmatch ikväll. I pausen mellan andra och tredje perioden är det hemmaledning, 3-2. HV71:s JVM-stjärna Mattias Tedenby har dock stått för matchens delikatess så här långt. Han dribblade ett par gubbar innan han snärtade upp pucken i krysset. Lite Zlatan-on-ice skulle man kunna säga. Jag ska ärligt erkänna att jag efter Tedenbys uppvisning mot Slovakien i JVM påstod att "så där kan man inte göra på elitnivå, det är bara juniorer som går på sådana finter". Jag hade fel. Tedenby är en dribbler av världsklass. Full av energi dessutom.

Målkameror och bedömningar
Återigen är det diskussion om målkamerorna. Återigen i en match där HV71 är inblandade. Den här gången är det smålänningarna som ska vara glada. Linköping gör ett mål som döms bort efter videogranskning. Ingen kan säkert säga om domaren/videodomaren gjort rätt. Tröstlöst. Meningen är att målkamerorna ska vara klargörande. På senare tid har det blivit tvärtom. Förvirringen dimma tätnar...

Hagos tystar tvivlarna - och Black Boris?
Häromdagen blev Yared Hagos klar för SSK. Många tvivlade på att Hagos var rätt man för att lyfta laget, bland andra jag själv. En bit in andra perioden presenterade sig så SSK:s nyförvärv. Hagos första mål för säsongen innebar 1-0 borta mot Färjestad. Kort därefter tryckte SSK in 2-0 och man såg för en stund ut att gå mot en överranskande bortaseger. I det läget fann jag mig själv mållös.

Nu har Färjestad kommit tillbaka i matchen och leder med 4-2. Och Black Boris har åter mål i mun.

"Vem fan e Kenta Nilsson?"

Den 24 mars 1988 spelade AIK sin sista seriematch för säsongen. Inför 5753 åskådare på Hovet i Stockholm, anförda av Bosse Berglund och bröderna Gradin, kämpade man för att nå den sista sluspelsplatsen. HV71 stod för motståndet och förutsättningarna var följande: Gnaget behövde vinna matchen samtidigt som Luleå tappade poäng i Brynäs. Så här gick det.





Så här såg det för övrigt ut den 16 april 1989, när Kent Nilsson gjorde sitt drömmål mot USA.

"Lika dålig som rekordjämn"

I en artikel i dagens SvD skriver Janne Bengtsson om den rekordjämna Elitserien. Tre hockeyexperter uttalar sig i frågan och slutsatsen är intressant: Serien är lika dålig som den är jämn. Särskilt tar man upp bristen på konstruktivt spel.

Ingvar "Putte" Carlsson är kritisk till vad han ser:
"Den individuella skickligheten har sjunkit överlag. Farten är hög och intensiteten är bra men när det handlar om att lösa hockeyproblematiken, då tar det stopp; då blir det bara ”lyft ner och jobba, lyft ner och jobba...”
Leif Boork säger:
"I grunden handlar det om att skickligheten blivit sämre. Man har lyft fram kampen och prioriterat bort det smarta puckhållandet. Det är för mycket ”spela ner på djupet och jobba” istället för att försöka spela bort motståndaren."
Calle Johansson håller med och utvecklar resonemanget:
"Vi har en mellangeneration i svensk hockey som tyvärr saknar spelsinne. De spelarna har helt enkelt tillbringat för mycket tid i gymmet och för lite tid på isen. Det spelar ju faktiskt ingen roll hur stark du är om du inte vet hur du ska passa pucken eller gå mot mål."
Jag skrev häromdagen ett blogginlägg i vilket jag kritiserade"snacket om energi" i svensk hockey. Därför blir jag glad när jag läser dagens artikel i SvD. Det är uppfriskande att frågan lyfts på allvar av kunniga och respekterade hockeyprofiler. Det är bara att hoppas att spelare, ledare, kommentatorer, journalister och supportrar tar till sig argumentationen. Hockey handlar inte bara om vilja och styrka - hockey handlar om kunnande och skicklighet!

Sundsvall-AIK 1-2 (0-0, 1-1, 0-0, 0-1)

Det blev ungefär som jag hade förväntat mig - tufft, tätt och tämligen trist. Dicken avgjorde i alla fall i förlängningen och AIK lämnade Norrland med två poäng. Avståndet ned till Växjö, som bara tog en poäng hemma mot Malmö, är därmed nio pinnar med elva omgångar kvar att spela. Mora besegrade planenligt Nybro och kröp närmare en kvalserieplats. Matchrapporter och kommentarer finns på länkar nedan.

AIK:s officiella hemsida: Tärnström ordnade bonuspoäng i Sundsvall

Dagbladet: Gradin rasar efter AIK:s suddenmål

Sportbladet: Sundsvall knep poäng

Sundsvalls Tidning: Sundsvall tog poäng i skandalmatchen mot AIK

Se Gnagets omdiskuterade segermål här!

tisdag 13 januari 2009

Inför Sundsvall-AIK (uppdaterad 14/1)

I morgon spelar AIK bortamatch igen. Sundsvall står för motståndet och det ska väl vara en baggis. Nä, det blir det förstås inte. Vi vet hur det brukar se ut på bortais. Gnaget är laget som tappar taget och det blir spännande och hiskligt och petigt och rörigt och ni vet vad jag menar och man blir frustrerad och irriterad och kan inte förstå varför AIK inte kan spela samma spel borta som man gör hemma. Och så vidare.

Nåväl. AIK kommer till Gärdehovs Isstadion i Sundsvall med gott hopp om tre poäng. Senaste besöket slutade med bortavinst, 0-4. Matchen var, enligt rapporter, jämn ända in i tredje perioden, då AIK gick ifrån och avgjorde. Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. AIK har imponerat, bl.a. kört över Sundsvall på Hovet med samma segersiffror som på bortaplan.

Sundsvall har efter en fin start på säsongen halkat nedåt i tabellen och befinner sig för närvarande på tionde plats med 46 inspelade poäng. Med det är man tio poäng ifrån en playoffplats. Dock har man spelat färre matcher än några av konkurrenterna. Laget leds av gamle AIK-legendaren Peter Gradin som jag personligen tycker borde välkomnas med stående ovationer varje gång han besöker Hovet. Men vi är inte så bra på den typen av hyllningar i Sverige, så jag antar att min begäran är orimlig.

Timrå-Sundsvall Hockey har förresten ett damlag som kallar sig Wildcats. Det tycker jag är trevligt. Namnet är ju alldeles underbart. Vildkatter. Hoochie Mama!

UPPDATERAT!

Här kommer lite länkar till artiklar/texter och statistik som berör kvällens match...

AIK:s officiella hemsida: Femte raka mot Sundsvall?

Golden Hill: Inför Sundsvall-AIK

Dagbladet: Lagkaptenens medverkan osäker för ”laget i stan”

Sundsvalls tidning: Bröms ska spräcka Gnagets nolla

Interna poängligor: A I K och Sundsvall

Hemma-/bortatabell: Standings Home/Away

Håll till godo och håll tummarna för tre poäng. Black Boris tips: Sundsvall-AIK 1-4.

OBS! Om det blir strul när ni klickar på statistiklänkarna så klicka på Hockeyallsvenskan och navigera er sedan vidare därifrån...

Trött på tal om energi

Är det fler än jag som har reagerat över det närmast slentrianmässiga bruket av termen "energi" i dagens hockeysnack? Anförda av hejaklacksledare Wikegård och uppbackad av mer eller mindre varenda elitspelare numera, skallar ropen: "Vi måste ha energi! Ge energi! Stjäl energi! Få energi!" Själv får jag ingen energi alls, jag blir bara trött.

Missförstå mig nu inte. Det är klart att det är viktigt med energi. Särskilt i en sport som ishockey. Korta och intensiva byten kräver såklart både energi, styrka, ork och vilja. Men det finns något som kallas kunnande också. Och tänkande. Och taktiska överväganden. När Wikegård och hans kompisar analyserar hockey låter det ibland som när missnöjda supportrar diskuterar på läktaren: "Vi måste ha mer fart, mer energi, vi måste ta en smäll, in och kötta, våga vinna, visa lite hjärta!"

Energi i all ära. Man vinner inga mästerskap tack vare mycket energi. Mästerskap vinner man för att man tänker, tränar och spelar ishockey. Mästerskap vinner man för att man har det bästa lagbygget, för att man tror på sig själva och vet vad man gör. Därför stör det mig när expertkommentatorer och spelare, i periodpauser och efter matcher, börjar snacka om energi så fort saker och ting inte fungerar på isen. Energi är en av många förutsättningar för ett lag att lyckas. Men det finns annat som avgör likafullt.

Senast igår vände Djurgården ett underläge hemma mot Linköping. Strax innan man kvitterade och tog ledningen (1-1 och 2-1) hamnade DIF:s lagkapten, Jimmie Ölvestad, i ett litet kurr med Linköpings backjätte, Andreas Pihl. Efter matchen rapporterade flera medier, bl.a. SVT om matchen och analysen var som vanligt klockren. Ölvestad gav sitt lag energi genom att ta en fight (och ett matchstraff). Kort därefter vände DIF matchen. Slutsats: Ölvestad gav sitt lag energi och därmed kunde de vinna över serieledarna.

Ibland är det så enkelt. Man kan välja att se det man vill se. Det kan ju absolut inte ha varit en slump att DIF gjorde två mål strax efter "fighten". Det måste enbart ha berott på att de fick energi. Eller hur? Att DIF sedan brukar ta poäng av Linköping och att laget dessutom befinner sig i en närmast desperat situation hade knappast med saken att göra. Att kvitteringsmålet kom i spel fem mot fyra är inte heller relevant. Ponera att Ragnarssons skott inte hade gått i mål, att DIF:s uppvaknande efter fighten hade avstannat. Vad hade energiälskarna sagt då? Att Linköping fick energi av att klara ut det numerära underläget kanske?

måndag 12 januari 2009

Ett orättvist system

Jag har många gånger varit kritisk mot hur seriesystemet tillämpas i svensk hockey. Särskilt har jag tyckt att det är alldeles för svårt att avancera från HockeyAllsvenskan (och dess förgångare, jag tänker närmast på Allsvenskan och SuperAllsvenskan). Denna kritik står jag fast vid, jag tycker att det åtminstone borde finnas en direktplats att slåss om. Seriesegraren i HockeyAllsvenskan borde således gå upp direkt, jumbon i Elitserien borde degraderas.

Kvalserien i dess nuvarande form är intressant. Sex lag gör upp om två elitserieplatser, två lag från Elitserien, fyra lag från HockeyAllsvenskan. Denna kvalform inbjuder till spänning, dramatik och finfina publikintäkter. Inget fel i det. Inte alls. Problemet är bara att systemet är på tok orättvist. Elitseriens bottenlag ges en extra chans efter att ha misslyckats i seriespelet. De allsvenska topplagen tvingas istället till ett extra kvalspel. Särskilt orättvist blir det, anser jag, mot den allsvenska seriesegraren. I praktiken innebär ju en förstaplats ingenting. Annat än äran då möjligtvis.

En del menar att det nuvarande systemet är bra. Ibland pekar de på statistik från tidigare års kvalserier. "Titta här", säger de. "Sedan kvalserien i dess nuvarande form infördes säsongen 1996/97 har hela 13 av 24 avancerande lag kommit från den lägre serien. Endast 11 av elitserielagen har ju lyckats hålla sig kvar. Det visar väl att det inte alls är så svårt att gå upp i Elitserien."

Förvisso stämmer statistiken. Och förvisso är det sant att en majoritet av avancerande lag från kvalserien kommit från Allsvenskan/SuperAllsvenskan/HockeyAllsvenskan. Jag skulle ändå vilja vända på ovanstående resonemang. Om det nu är så många lag från HockeyAllsvenskan som går upp, varför kan man i så fall inte införa automatisk uppflyttning, åtminstone för seriesegraren? Statistiken visar ju att topplag från HockeyAllsvenskan klarar sig bra mot elitmotstånd. Varför ska de tvingas till ett extrakval medan bottenlagen i Elitserien ges en extra chans?

Jag skulle önska att hockeyn tog intryck från fotbollen i denna fråga. Inför både direktavancemang och kvalspel. Då får vi mer spänning i såväl toppen av HockeyAllsvenskan som botten av Elitserien. Framförallt får vi ett rättvisare seriesystem, som inte gynnar elitlagen på bekostnad av alla andra. Dessutom tror jag att fler lag i HockeyAllsvenskan skulle våga satsa hårdare om de visste att en serieseger per automatik innebar uppflyttning.

Pornografi för statistiker

Hockey är ett härligt spel. Fart, fläkt och friska tag. Icing, tripping hooking och slashing, en och annan boarding och aldrig blir det boring... Nej, usch, det där var en dålig ingress. Tanken var att det hela skulle avslutas med "...och så lite statistik på toppen." Typ. Men det gick, som ni ser, åt skogen.

Hur som helst. Statistik är ämnet för dagen och statistik kan en aldrig få nog av. Åtminstone inte om en heter Boris och är en briljant, burdus och beundrad "blogger". Statistik är helt enkelt för en Black Boris vad fotboll är för Ruud Gullit - sexigt som synden.

Fler är jag har efterfrågat en länk till poängligan i HockeyAllsvenskan. Nu finns en sådan här på bloggen, under rubriken "statistik". Denna länk finns faktiskt också på hockeyallsvenskan.se men den är illa placerad under "Om HockeyAllsvenskan" och "Statistik". Jag tycker att det är märkligt att inte HockeyAllsvenskans egen hemsida kan ha poängligan tillgänglig på ett tydligare sätt. Det är faktiskt riktigt dåligt.

söndag 11 januari 2009

Hagos skrev på - för SSK

Sedan en tid har ihärdiga rykten placerat Yared Hagos i AIK. Vår gamle center har haft en tung säsong i HV71 och många gnagare hade hoppats på en comeback i svartgult. Så blev det nu inte. Idag offentliggjordes nämligen att Hagos är klar för Södertälje.

Chansen är därmed stor att Hagos inom en snar framtid skrinnar in på Hovet i alla fall. Kvalserien närmar sig med stormsteg och där lär SSK hamna, med Hagos i laget eller ej. Södertälje är sist i Elitserien och på de senaste tio matcherna har man tagit ynka 11 poäng. Med 89-107 i målskillnad är man klart sämst i serien, lägg därtill att lagets bästa poängplockare (tre spelare delar topplatsen i den interna poängligan) endast skrapat ihop 23 poäng vardera. Laget saknar matchvinnare och jag tvivlar på att Yared Hagos kan fylla den luckan. Hans statistik från säsongen i HV71 är avslöjande: 38 matcher, 0 mål, 2 assist, 88 utv. minuter, -8.

Hagos skrala säsongsfacit till trots; givetvis hade jag gärna sett Yared i Gnaget men besvikelsen över att han valde SSK är inte direkt jättestor. Det är inte i första hand en hårt arbetande center jag vill ha om jag får önska nyförvärv inför kvalserien. Snarare är det en notorisk målskytt, typ Hannes Hyvönen (som ju ironiskt nog lämnade SSK nyligen), och en tuff back, typ Darius Kasparaitis, som jag drömmer om.

Yared Hagos skulle med sitt kunnande, sin rutin och sin AIK-bakgrund säkerligen bidra en hel del till det svartgula lagbygget. Men att han valde SSK är nog, trots allt, en större förlust för honom än för AIK. Huruvida Hagos valde rätt eller ej och huruvida jag har rätt eller ej får framtiden utvisa. En sak är dock säker: Kvalserien är nära, både för Hagos och för AIK!

Spelets regler, del 2: Puck Out

Puck out är en bespottad och illa omtyckt regel. Många spelare, ledare och supportrar stör sig på den. Framförallt är det hur reglen tolkas som väcker känslor hos delar av den svenska hockeyfamiljen. Kanske är en anledning till den utbredda irritationen att många av oss saknar kunskap om hur regeln faktiskt är skriven och ska tolkas.

Så här står det ordagrant i Svenska Ishockeyförbundets officiella Case Book: (För er som mot förmodan tycker att det är mycket text att ögna igenom föreslår jag att ni scrollar ned i inlägget och tar del av min avslutande kommentar.)


Regel 554 – Delaying the game – Fördröjande av spelet

554(c) – Skjuta eller kasta pucken utanför spelbanan.


B – Tolkning

Under denna regel så menas att toppen av sargen och toppen av skyddsglaset tillhör spelplanen/banan.


C – Situationer

Situation 1
En målvakt eller spelare i sin försvarszon skjuter pucken ut från spelbanan över skyddsglaset och in på en spelar- eller utvisningsbänk.

Åtgärd: Målvakten eller spelaren skall automatiskt ådömas ett Mindre straff.


Situation 2
Målvakt eller spelare skjuter en puck som träffar skyddsglaset och sedan går ut från spelbanan.

Åtgärd: Målvakt eller spelare skall inte automatiskt ådömas ett Mindre straff.


Situation 3
Pucken skjuts och träffar målvakt eller spelares klubba eller någon del av hans utrustning och reflekteras oavsiktligt över sargen.

Åtgärd: Ingen utvisning skall utdömas.


Situation 4
Pucken skjuts och fångas av målvakten som sedan kastar upp den och med sin klubba, handske, arm eller benskydd dirigerar pucken över sargen i en avsiktlig rörelse.

Åtgärd: Målvakten ska ådömas ett Mindre straff.


Situation 5
En målvakt eller spelare skjuter pucken genom en öppen båsdörr.

Åtgärd: Ingen utvisning.


Situation 6
Målvakt eller spelare i sin försvarszon skjuter pucken direkt över sargen som saknar skyddsglas och in i ett spelarbås eller utvisningsbås

Åtgärd: Ingen utvisning skall utdömas.


Situation 7
Målvakt eller spelare i sin försvarszon skjuter pucken direkt över skyddsglaset utanför banan och där efter landar pucken i ett spelarbås eller utvisningsbås.

Åtgärd: Målvakt eller spelaren skall automatiskt ådömas ett Mindre straff.


Situation 8
Målvakt eller spelare i sin försvarszon skjuter pucken direkt över hela banan och över skyddsglaset bakom motståndarnas mål. Detta under spel med lika antal spelare på banan.

Åtgärd: Icing – Ingen automatisk utvisning.


Situation 9
Målvakt eller spelare i sin försvarszon skjuter pucken direkt över hela banan och över skyddsglaset bakom motståndarnas mål. Detta under spel i numerärt underläge orsakat av en eller fler utvisningar.

Åtgärd: Målvakt eller spelaren skall automatiskt ådömas ett Mindre straff


Situation 10
En målvakt eller spelare i sin försvarszon skjuter pucken direkt över skyddsglaset utanför banan, detta under en avvaktande utvisning mot samma lag.

Åtgärd: Målvakt eller spelaren skall inte automatiskt ådömas ett Mindre straff.
Avvaktande straff utdöms – Tidsföljden avgör.

(Källa: Svenska Ishockeyförbundet, Case Book 2008/2009.)


Kommentar:
Det är en snårig regel som ni märker. Men utifrån ovanstående text kan vi konstatera följande:

Utvisning (2 min) döms när
  • En målvakt eller spelare i sin försvarszon skjuter pucken ut från spelbanan över skyddsglaset och in på en spelar- eller utvisningsbänk.

  • Pucken skjuts och fångas av målvakten som sedan kastar upp den och med sin klubba, handske, arm eller benskydd dirigerar pucken över sargen i en avsiktlig rörelse.

  • Målvakt eller spelare i sin försvarszon skjuter pucken direkt över skyddsglaset utanför banan och där efter landar pucken i ett spelarbås eller utvisningsbås.

  • Målvakt eller spelare i sin försvarszon skjuter pucken direkt över hela banan och över skyddsglaset bakom motståndarnas mål. Detta under spel i numerärt underläge orsakat av en eller fler utvisningar.

Utvisning döms inte när

  • En målvakt eller spelare skjuter pucken genom en öppen båsdörr.

  • Målvakt eller spelare i sin försvarszon skjuter pucken direkt över sargen som saknar skyddsglas och in i ett spelarbås eller utvisningsbås.

  • Målvakt eller spelare i sin försvarszon skjuter pucken direkt över hela banan och över skyddsglaset bakom motståndarnas mål. Detta under spel med lika antal spelare på banan.

Ärligt talat. Jag vet inte om jag har blvit så mycket visare av den här extremt ambitiösa genomgången. Det känns fortfarande som att bedömningen av Puck Out är en snårig tolkningsfråga. I vissa fall är det domaren som ska avgöra huruvida förseelsen är avsiktlig eller inte. Jag blir inte riktigt klok på det här.

Egentligen borde jag inte publicera denna text överhuvudtaget. Å andra sidan anser jag att det finns en poäng med att faktiskt göra det. Här tydliggörs ju på ett slående sätt hur absurt svårförståelig denna omtvistade regel är. Det är lätt att förstå varför Puck Out får spelare, ledare och supportrar att gnissla tänder. Själv blir jag bara trött när jag tänker på hur mycket tid jag just har lagt ned på att skriva detta lååånga och tröstlösa blogginlägg.

lördag 10 januari 2009

Spelets regler

Från och med idag finns en länk till Svenska Ishockeyförbundets officiella regelbok här på bloggen. Dessutom länkar jag till förbundets s.k. Case Book, i vilken tillvägagångssätt för domare och linjemän samt tolkningar av de officiella reglerna beskrivs.

Hädanefter kommer jag med jämna mellanrum att publicera utdrag ur dessa böcker här på Black Boris. Anledningarna är i huvudsak två: Dels är jag själv emellanåt osäker på vad som gäller i vissa specifika situationer, dels vet jag att det finns en och annan supporter där ute som, liksom jag, kan ha nytta av lite utökad regelkunskap.

Första regel ut blir den s.k. Puck Out-regeln, som är både vida omdiskuterad och missförstådd. I morgon klargör jag vad som gäller.

Hedenström ryter till

AIK Hockeys ordförande Mats Hedenström tar i en krönika i gårdagens matchprogram upp en viktig fråga. Det är med anledning av den aktuella debatten om målkamerornas vara eller inte som Gnagets starke man ryter till. Hedenström är kritisk till de olika regler som gäller i Elitserien kontra HockeyAllsvenskan.

"I Eltserien använder man målkameror och spelar fem minuters förlängning om en match slutar oavgjort, blir det inga mål under dessa fem minuter så fastställs slutresultatet och vardera laget tilldelas en poäng. I HockeyAllsvenskan används inga målkameror och en oavgjord match följs av förlängning och därefter straffar om inget mål producerats under femminutersperioden."

Jag håller med Hedenström i kritiken och tycker att det är bra att han står på sig. Det är egentligen helt obegripligt hur Svenska Ishockeyförbundet kan tillämpa olika regler i olika serier. Särskilt som serierna i allra högsta grad har med varandra att göra och påverkas av varandra. När det gäller bristen på målkameror i HockeyAllsvenskan kan jag dock ha en viss förståelse. Jag vet inte vad det skulle kosta att införa målkameror i landets näst högsta serie men jag anar att det handlar om betydande summor.

När det gäller oavgjorda matcher och efterföljande förlängningar/ straffar tycker jag att kritiken är klockren. Av vilken anledning har man olka regler? Är det för att man från Svenska Ishockeyförbundets håll tror att eventuella straffläggningar lockar mer folk till de allsvenska hockeyladorna? I så fall bör man tänka om. För det första är det ett alldeles för slumpmässigt sätt att avgöra seriematcher på. För det andra är det faktiskt inte sååå underhållande med straffavgöranden i ishockey.

Personligen tycker jag mest att seriematcher som avgörs via straffar lämnar en besk eftersmak i munnen. Oavsett om mitt lag vinner eller förlorar. Straffläggningar hör möjligen hemma i turneringar som VM och OS, där vilotiden mellan matcher är för kort för mastodontmatcher i fem-perioder-långa-klassen. I övrigt anser jag inte att de har i hockeyn att göra. Allting är inte bra bara för att det praktiseras i NHL. Allting är inte bra bara för att det är "spännande". Och allting är verkligen inte bra när det ena gäller i HockeyAllsvenskan och det andra i Elitserien.

Förresten, ett litet instick i målkameradebatten och frågan om dyra kostnader. Hur mycket pengar lägger egentligen en genomsnittlig allsvensk klubb enbart på avslagna klubbor per match? Dagens klubbor tycks inte tåla ett smack och ändå kostar de skjortan per styck. Kanske läge att gå tillbaka till gamla hederliga klubbor samtidigt som man lägger pengarna på kameror istället? Skämt åsido, det klart att grabbarna ska ha dyra klubbor. Men håll med om att det stinker att se dem gå sönder stup i kvarten.

AIK-Mora 3-2 (1-0, 1-1, 1-1)

"Jaha. Nu är vi hemma på Hovet igen", tänkte jag en bit in i första perioden. Ingenting var sig likt från Umeå senast. Borta var ängsligheten och långsamheten. Borta var tveksamheten. Gnaget lirade helt enkelt skjortan av de vitklädda Moranissarna. Och Black Boris satt och njöt.

Anförda av Kapten Dick dominerade Gnaget fullständigt inledningen av matchen. 23-4 i skott i första perioden säger rätt mycket. 1-0 i mål var definitivt i underkant. AIK borde ha avgjort matchen före paus. I Heinos frånvaro vaktade Fredrik Holmgren kassen. Som vanligt gjorde han det bra. Å andra sidan hade han ju inte så mycket att göra till en början. Ett friläge motade han dock, efter att en gnagare slarvat i egen zon. Moraspelaren fibblade med pucken och Holmgren agerade resolut. Bra där!

AIK:s mål kom i spel fem mot fyra. Westerling hittade från bakom förlängda mållinjen Beck, som kungligt stötte pucken i mål, dvs. han stod i slottet! Förlösande var ordet. Klockan stod på 16.07 och jublet var öronbedövande. Inte konstigt med en så finfin publiksiffra, 5751 åskådare. Det börjar ta sig! Medgångssupportrar mötte masar, Black Boris beblandade sig med bönder! Hockey på Hovet kan vara för härligt!

I andra jämnade spelet ut sig. Moranissarna hade väl, kan en tänka, fått sig en utskällning av Hårde Harald i pausen och äntrade isen med nya krafter. Matchen fick ett annat utseende. Chanserna blev färre men nerven bestod. När Henrik Eriksson, snyggt framspelad av sin namne Tobias, tryckte in 2-0 trodde jag ändå i min enögda enfald att saken var klar. "Det här fixar inte Mora. Vi är för starka."

Med två och en halv minut kvar av perioden kom dock, om inte en kalldusch, så åtminstone en lågtemperad liten skur. Genoway tog köksvägen och genvägen på en gång. 2-1 satt mellan benen på Holmgren. Ett pissmål, om ni frågar mig. Genoway hade dessförrinnan missat en straff efter att ha schabblat rejält och tvingats till en förnedrande stoppsladd mitt framför en häpen Holmgren. Nu fick han revansch och sett till spelet i perioden får man väl säga att resultatet, trots allt, var rättvisande.

I pausen mellan andra och tredje perioden passade jag på att pissa. Det var skönt. Bredvid mig stod en överförfiskad dalmas med matchtröja och Moramössa och liksom gungade fram och tillbaka mot rännan. Det såg för festligt ut.

Tredje perioden gav ännu ett mål i power play. Efter 2.08 drog Dicken på ett fräsigt skott, en sekund senare höll Christian Sandberg, vår bäste målskytt och poängplockare i vinter, sig framme på målvaktsreturen. Säsongens femtonde Sandberg-kasse avgjorde matchen. Mora stretade förstås på men kändes aldrig riktigt nära. I spel sex mot fyra fick man in en reducering men då återstod endast 1.22 på matchuret. Slutminuten kontrollerade av AIK som visade prov på sin starka defensiv. 3-2 till sist kändes logiskt, rätt och riktigt. Sett till den första perioden borde givetvis siffrorna ha varit större.

Matchens stora glädjeämne, förutom att Gnaget återigen tog tre poäng, stavas Johan Ryno. Den skadeförföljde anfallaren visade att han verkligen är på gång. Trots sin längd och gängliga stil besitter han fart, finess och balans. Han är oerhört svår att ta pucken från, motståndarna drar och sliter i honom men kommer inte åt. Ryno kommer att bli nyttig för AIK under återstoden av säsongen. Kan han få igång målskyttet också är det bara bonus. Ryno får med sig utvisningar, skapar tryck och ger medspelarna utrymme och ytor. En härlig spelare som inte bara är stor i kroppen, han är stor i spelet också!

Jag vill även nämna och salutera Gnagets fjärdekedja. David Engblom, Johan Adolfsson och Tobias Ericsson gör ett hästjobb i det tysta. De förlägger oftast pucken i offensiv zon och tröttar ut motståndarna. En riktig checking-line som är mästare på att neutralisera motståndarlagets offensiva krafter. Samtliga ligger på plus i plus/minus-statistiken. Samtliga sliter som djur. Dessutom är jag övertygad om de alla är kapabla att göra mer poäng. Nu är de dock fördelade brunkarrollen i laget och den rollen spelar de väl. Hatten av för fjärdelinans herrar!

fredag 9 januari 2009

Fredag på Hovet

Återigen ser jag fram emot en trevlig fredagskväll på Hovet. Mora kommer till stan och det känns faktiskt lite pirrigt. Dalmasarna är helt klart på gång och personligen tror jag det bara är en tidsfråga innan de petar ned Växjö Lakers (vilket oerhört tufft namn) under kvalstrecket.

Masar och medgångssupportrar
Jag hoppas och tror att Gnaget gör som de brukar på hemmaplan. Spelar med fart, finess och uppträder som fett fina friskusar. Jag hoppas också att Bång spelar, trots smällen i skallen senast i Umeå. Hittills är över 4000 biljetter sålda, enligt AIK:s hemsida. Det bådar gott. Medgångssupportrarna blir allt fler... Men det är ju finanskris så man ska väl inte klaga. Folk har helt enkelt inte råd att gå på hockey - Om inte motståndet är ett topplag förstås.

Jag har aldrig förstått det där. Varför går man bara på AIK-matcher när motståndarlaget är av en viss kalber eller har ett visst namn. Det är väl ändå Gnaget man går för att se? Jag förstår att folk tycker det är roligare att se AIK-Leksand i ett fullsatt isstadion, men det kan väl vara kul att se AIK-Bofors i ett fullsatt isstadion också? Det blir ju för helvete fullsatt varje gång om alla masar sig till arenan!

Många masar blir det hursomhelst ikväll. Och så en och annan medgångssupporter, som sagt.

onsdag 7 januari 2009

"...dels kan man ju rycka väskor om man inte har råd."

Det blev torsk i Umeå igår. 1982 gick det desto bättre för våra svart-gula hjältar. AIK vann SM-guld och finalmotståndaren hette? Just det - Björklöven!

Redan på det gamla goda 80-talet var engagemanget kring Gnaget stort. Denna lilla film får på ett fint sätt gestalta kärleken till laget. Ändamålen helgar medlen, som man brukar säga...

tisdag 6 januari 2009

Björklöven-AIK 3-2 (1-0, 2-1, 0-1)

Det är slut i Umeå. Gnaget stretade på mot slutet, fick in en reducering men kom inte närmare än så. Björklöven vann rättvist. Boris är besviken.

Bång utgick efter en smäll i skallen i andra. Sandberg och Bergström tappade sin kedjekamrat och det syntes i tredje. Nu klev Ryno och Henrik Eriksson fram och visade vilja istället men det räckte alltså inte. AIK måste få upp farten även på bortais. Högre tempo, snabbare spelvändningar och aggressivare framför mål. Då vinner man en sådan här match.

Nåja. Mora hemma på fredag. Tre poäng då istället.

Björklöven-AIK (1-0, 2-1, x-x)

Det är återigen paus i Umeå. Återigen med Gnaget i underläge. Och det ser för segt ut. AIK står stilla. Ingen fart, ingen fläkt. Urtrist. Björklöven leder välförtjänt. 3-1 inför sista. Det blir nog torsk idag...

...om inte Gnaget höjer tempot, visar lite jävlar anamma och vänder spelet som vi är vana vid hemma på Hovet. Två mål är ingenting i hockey. Jag säger som Håkan Hårlös: Two shots! Two shots!

Björklöven-AIK (1-0, x-x, x-x)

Det är paus i Umeå. Gnaget ligger under efter att ha slarvat bort pucken i spel fem mot fyra och bjudit på 1-0. Ett riktigt skitmål alltså. Som vanligt är det ett helt annat AIK som uppträder på bortaplan än hemma på Hovet.

Det började annars hyfsat. Båda lagen såg stabila och spelsugna ut. Men så hände något efter halva perioden. Gnaget slutade åka skridskor. Spelarna blev stillastående. Ryno tycktes visserligen trivas, hans långa klubba och gängliga teknik fungerar bra när det går sakta.

Det behövs mer fart i andra så ordnar det nog upp sig. Nu kör vi...

måndag 5 januari 2009

Kvalserien närmar sig

AIK ligger som sagt bra till i tabellen och allt annat än en plats i kvalserien vore en flopp. Får Dicken bara vara frisk ser jag inga hinder. Vi håller stånd, skjuter skarpt och tar en direktplats till kvalserien. Inget snack om den saken.

Saida-Boris siar...
Även om det ser ljust ut för Gnaget är läget ändå ovisst. Vilka blir våra motståndare i kvalet? Vad har vi att vänta? Jag ska våga mig på en liten titt i spåkulan. Alltså: Dessa fem lag tror jag, Boris Bacon, att mitt älskade AIK får tampas med framöver. (If you wish, you can call me Black Saida.)

Leksand
Kommentar: Ett solklart kvalserielag. Leksand leder hockeyallsvenskan, öser in mål och vinner på löpande band. De har visserligen mattats en aning på sistone efter en formidabel säsongsöppning (10 segrar på lika många matcher, 70-21 i målskillnad). Dock lär Leksand inte gå in i kvalspelet som favorit till en eliserieplats. Laget har brister, särskilt i defensiven. Dessa brister har avslöjats inte minst i mötena med AIK. Gnaget går (oavsett hur det går på Hovet den 18 februari) in i kvalserien med plusstatistik mot Leksand. Viktigt!

Mora
Kommentar: För närvarande "bara" på fjärde plats i allsvenskan men på uppgång. Jag har trott på Mora hela säsongen och jag ser ingen anledning till att ändra mitt förhandstips. Växjö får ursäkta, dalalaget nummer två kniper tredjeplatsen i serien och tar därmed sista direktplatsen till kvalserien. Bra för Gnaget, plusstatistik även här. Förhoppningsvis blir det tredje raka på Hovet på fredag!

Växjö
Kommentar: Jag tror som sagt att Växjö blir omsprungna av Mora i serietoppen. Istället får man kämpa sig till kvalserien via playoff. Oavsett vilka lag man där ställs mot bör man avancera. Västerås blir främste utmanare, främst tack vare sin poängsprutande forwards: Pär Arlbrandt (31 matcher, 23 mål och 38 assist) och Niklas Olausson (31 matcher, 8 mål och 43(!) assist.) VIK är dock för dåliga bakåt och det straffar sig alltid! För AIK:s del ser jag helst en kvalserie utan Växjö. De är jobbiga att möta och de har absolut ingenting att förlora. En liten ousider, icke att leka med.

Södertälje
Kommentar: Två lag från elitserien tvingas till kval. SSK blir ett av dem, det är jag tämligen säker på. Laget har det jobbigt, är urusla på bortaplan och gör minst mål i serien. Frågar ni mig så spelas det allsvensk ishockey i AXA Sports Center nästa säsong. Sen kan SSK fylla kringlorna med hur mycket råg de vill. Det räcker ändå inte.

Modo
Kommentar: SM-guld för två år sedan. Nu näst sist i elitserien. Endast en seger på de senaste sex matcherna. Lägg därtill en massa skador. Nyckelspelare som Hans Jonsson, Per Hållberg och Mats Zuccarello Aasen saknas alla sedan en tid. För närvarande är Victor Hedman i Kanada för JVM-spel. Och centern Fredrik Warg har missat de senaste matcherna p.g.a. en blödning. Det ser mörkt ut för Modo och jag tror inte att det ljusnar på ett tag. Kvalserien vinner man dock. Fem segrar bör väl räcka. På Hovet blir det stopp!

Vi går upp!
Efter denna noggranna titt i spåkulan konstaterar jag följande: Gnaget spelar i elitserien nästa säsong. Modo vinner visserligen kvalserien klart men AIK tar andraplatsen. Vi gör en Rögle helt enkelt. Anförda av vår hemvändare och lagkapten, Dick Tärnström, kniper vi sista halmstrået i sista matchens sista period. Sandberg och Bång gör poängen. Heino spikar igen i kassen. Och Greken skålar i champagne med Boris Bacon. Det blir något att se fram emot det!

Black skall back

Välkomna till Black Boris, Sveriges nyaste och fräschaste hockeyblogg. Gnaget är laget. Boris är bloggaren. Allt är som det ska vara. Och Greken är galen.

AIK parkerar för närvarande på andra plats i Hockeyallsvenskan. Vi har lika många points som serieledarna Leksand. Kvalserien hägrar runt hörnet. Sandberg, Bång och Bergström är i form. Heino är på hugget. Roger är båsets general. Och Adolfsson är Boris favorit.

Igår tog Gnaget ännu en trygg hemmaseger. Växjö åkte på däng - Äntligen! 4-1 blev det och nu väntar Björklöven på bortais i morgon, tisdag. Tre poäng förväntas.

Black Boris har talat och hoppas vi ses snart igen. Tills dess, låt oss njuta en nostalgitripp!